Foggens Kennel

Ullanbullan spanar

Usch, nu har den kommit på riktigt. Själva hösten i sig är inte så tokig, men mörkret! Bor man på vischan är det verkligen svart när man ska ut. Till råga på allt elände har min bästa pannlampa gått sönder *morr*. Så idag ska inhandlas en ny, har någon försökt att gå en promenad en regning mörk höstkväll i skogen utan pannlampa? Jag har, ingen höjdare och inget jag kan rekommendera faktiskt. Sänder en tanke till klubbkamraten som hittade en död kvinnokropp när han var ute i skogen i söndags, min ständiga fasa när hundarna stannar i skogen och är intresserade över något. Hans fasa besannades när hans vovve ville fram och undersöka, inget jag vill vara med om.

Nåja, lite bra med hösten är det allt, alla sommargäster har packat ihop sig och återvänt till staden, och jag får ha skogen för mig själv! Kanske, kanske slipper vi alla sommargäster och det blir promenader i Karlsborg i stället nästa sommar.

På söndag är det tävling *gulp* Jag tror att jag åker, Cola gick så otroligt bra på söket i lördags, har inte hunnit träna sedan dess, men det är nog bara bra! Ska bära med mig lördagens träning när jag kommer till tävlingsbanan. Väl där kan allt hända, hon är fortfarande ung och i ärlighetens namn har vi inte varit runt allt för mycket på andra banor med andra figuranter, men va fasen, friskt vågat hälften vunnet säger man ju. I morgon går vi in i ridhuset, blandade känslor, skönt att vara inne när det är ruggväder, men som sagt vilken tid vi har framför oss...

Kennelmamman

I går morse vaknade jag av en inte allt för trevlig lukt, bajs! Vår katt Wilma har behagat att komma hem igen, (efter att ha varit borta sedan juli) och åt då alldeles för mycket, vilket resulterade i dålig mage. Eftersom jag är så hönsig tyckte jag att katten skulle vara inne några dagar och inte ränna ut igen genom kattluckan, hade jag stängt den. Så katten bajsade och bajsade... (tydligen svårt att hålla sig i kattllådan) Till saken var att jag hade gått upp på natten och torkat bajs, lagom som jag lagt mig till ro hulkar hunden och vill ut, hinner självklart inte, utan hunden spyr ner hela biabedden. Upp igen och torka spyor och släppa ut hund. Nåja väl morgon, torka mer bajs och det var väll inte doften av nybakat bröd som mötte mig precis. Vad gör man inte, det var bara att skura, tända brasa, rökelser och doftljus. Det är då man ställer sig frågan om det verkligen är kul med djur, svaret blir faktiskt ja, men som sagt, kanske inte alltid.

Träningen med Cola går framåt, men jag har än en gång insett att träning är färskvara, hm hur många gånger ska man inse det? Tränade lydnad i går med mycket störning på annan klubb, den lilla vovven var inte alls med, satt och tittade på flygplan, andra hundar som tränade osv. Jag som tyckte att lydnaden satt som en smäck, där fick jag. Bara ut och harva igen, precision och positioner... Måste även skärpa till mig och åka runt och träna på olika platser med olika personer, jag är dålig på det, tycker om att träna lydnad själv, vilket man får betala när man kommer ut i "verkligheten". Så nu är det inte bara hårdträning i söket, lydnaden ska också finputsas *suck* Kanske är det bättre med katt... svårt att få dem att apportera 4 kilos bara. *ha ha*, håller mig nog till hundarna i alla fall, det är faktiskt kul att träna,  för det mesta i alla fall...

Tills vi hörs igen!

Kennelmamman

Vad man är beroende av träningskamrater. Inget jag tänker så ofta på faktiskt, tills de blir sjuka eller har annat för sig. Nu har det varit mycket med sådant, och nu hörde jag precis att vår skyddsfigge är sjuk, jamen ska man tolerera sådant? *skämt* så då blir det inget skydds idag heller. Hm,  i helgens sökträning blev vi bara tre, det går ju det också, men det är bättre om man är fler. Vi som brukar vara så många så vi t o m får dela på oss ibland. Det är oturligt att nästan alla är borta samtidigt. Så nu vet jag inte hur jag ska göra med tävlingen, blir ingen sökträning i veckan heller p.g.a. dagar jag kan så kan ingen annan osv. Känns inte bra att tävla om man inte är klar, få se hur jag gör. Annars är det synd, för allt det andra går så himla bra just nu, nåja det blir flera tävlingar till våren, men det är ju jättelänge till dess... jag vill juuu tävla nu! Ska i alla fall ner nu och träna lite lydnad och ta promenad tillsammans med en schäferpojke.

Måste bara berätta att jag var iväg på min första mammografiundersökning idag, inget som man längtar till nästa gång precis...

Ha det gott i höstrusket!
Kennelmamman

Hela tiden, jag hinner inte ens skriva blogg. Nåja, nu ska jag ta mig några minuter i alla fall ( borde plugga, har tenta på onsdag...) Borde även vara hemma måndag och tisdag och plugga, men då ska jag till Karlsborg och titta på några L-tester, det är ju viktigt *le*

Satt och tittade på bilderna efter söndagens skyddstävling och konstaterade att debatten om malle kontra schäfer är ganska onödig, en bra hund är en bra hund oavsett ras tycker jag. Sedan finns det ju vissa egenskaper hos vissa raser som man fastnar för. Men det slog mig att schäferfolket kanske ska tänka till ordentligt med tanke på alla dessa ryggar som går sönder, Quattro som tävlade i söndags och snart är 9 år och fortfarande tävlar elitskydds, borde inte han gå i avel? Han är ju hur fräsch som helst, är inte det en bra avelshanne? Hörde att en av schäferkennlarna inte ville använda honom i avel, för hans ena öra låg lite fel!? Jamen hallå!

Husse saknade poäng på lydnaden, igen, har ni kanske hört det förut? Så nu är det lydnadsträning hela hösten och vintern som gäller, det går inte att missa så mycket på lydnaden, vilket t o m husse har kommit på, får han till lydnaden till våren blir de farliga.

Nadja mår tyvärr inte så bra, hon har ont och äter Rimadyl, förbannade fästingar! Så länge hon är pigg och glad får hon hänga med, men hon är inte sig riktigt lik. Känns konstigt att hon som var så vansinnigt livlig, numera är som vilken vovve som helst, det gör mig lessen.

Cola och jag håller på att få till söket, har anmält mig till tävling, *gulp* men får se om vi hinner klart. Lydnaden sitter som en smäck, så det är själva markeringsbiten jag är orolig för eftersom jag precis kört över henne på rulle. Vi får se hur det går. Skyddsbiten går bättre och bättre, har avancerat lite även där, börjar köra transporter och bevakningar, bevakningarna har hon helt naturligt och lägger sig snabbt ner och söker ögonkontakt, det är bra! Transporten var inte heller något större problem, trodde hon skulle hålla kontakten med mig, men icke, full fokus på figgen! Hon har verkligen kommit på sista tiden och det är så roligt, hade mina tvivel ett tag, men nu är det bara kul att träna, full rulle. Tränade lydnad en stund i går kväll, i spöregn (då menar jag spöregn!) för att se hur hon reagerade, inte brydde hon sig om det, full fart bara, hon till och med kröp som vanligt, hur kul som helst! Det går inte ett träningspass numera utan att man får skratta åt henne, hon är ett charmtroll! Har döpt om henne från Coola Cola, till Cola karamell!

Nej, nu måste jag nog ta tag i pluggandet, eller kanske inte, för snart kommer husse hem och då måste man ju umgås *le*.

Ha det gott i höstrusket!

Kennelmamman