Är det kul med djur?
I går morse vaknade jag av en inte allt för trevlig lukt, bajs! Vår katt Wilma har behagat att komma hem igen, (efter att ha varit borta sedan juli) och åt då alldeles för mycket, vilket resulterade i dålig mage. Eftersom jag är så hönsig tyckte jag att katten skulle vara inne några dagar och inte ränna ut igen genom kattluckan, hade jag stängt den. Så katten bajsade och bajsade... (tydligen svårt att hålla sig i kattllådan) Till saken var att jag hade gått upp på natten och torkat bajs, lagom som jag lagt mig till ro hulkar hunden och vill ut, hinner självklart inte, utan hunden spyr ner hela biabedden. Upp igen och torka spyor och släppa ut hund. Nåja väl morgon, torka mer bajs och det var väll inte doften av nybakat bröd som mötte mig precis. Vad gör man inte, det var bara att skura, tända brasa, rökelser och doftljus. Det är då man ställer sig frågan om det verkligen är kul med djur, svaret blir faktiskt ja, men som sagt, kanske inte alltid.
Träningen med Cola går framåt, men jag har än en gång insett att träning är färskvara, hm hur många gånger ska man inse det? Tränade lydnad i går med mycket störning på annan klubb, den lilla vovven var inte alls med, satt och tittade på flygplan, andra hundar som tränade osv. Jag som tyckte att lydnaden satt som en smäck, där fick jag. Bara ut och harva igen, precision och positioner... Måste även skärpa till mig och åka runt och träna på olika platser med olika personer, jag är dålig på det, tycker om att träna lydnad själv, vilket man får betala när man kommer ut i "verkligheten". Så nu är det inte bara hårdträning i söket, lydnaden ska också finputsas *suck* Kanske är det bättre med katt... svårt att få dem att apportera 4 kilos bara. *ha ha*, håller mig nog till hundarna i alla fall, det är faktiskt kul att träna, för det mesta i alla fall...
Tills vi hörs igen!
Kennelmamman
